3 Kvinnor

Speltid 54 min

En del påstår att det endast är kvinnor som kan lindra lidandet i världen. Vad är det som gör kvinnan så unik? En av historiens mest kända kvinnor, Moder Teresa, beskrev med några korta ord människans behov.
–Världen hungrar idag inte enbart efter bröd… utan hungrar också efter kärlek, efter längtan att vara önskad… och att bli älskad.

De flesta kvinnor blir aldrig kända som stora härförare eller ledare för framstående nationer, men utför ofta stordåd i det tysta. Detta är berättelsen om tre Svenska kvinnor som tidigt försvann bort till ett fjärran land och där de djupt rört vid människors hjärtan.. Uppe i bergen på ön Ceylon eller Sri Lanka, som den nu mest kallas, bor tre svenska kvinnor, Margit, Anna-Greta och Inga-Lisa. De kom alla hit av samma orsak, gifte sig med män ur tre olika kulturer och med tre olika språk. Det är mycket som skiljer kvinnorna åt, men dom har en sak gemensamt, alla har dom fått kämpa hårt för att överleva. Kvinnorna har på många sätt, utan en tydlig plan i livet förändrat livsvillkoren för tusentals människor. Människorna på detta avlägsna, tropiska örike kommer aldrig att glömma de svenska änglarna uppe i bergen.

Ahikuntaka - Paradisets barn

Speltid 60 min

Min fröken i lågstadiet hade en syster på ön Ceylon. Ibland fick hon brev med vackra frimärken på från sin syster. Fröken läste ofta högt ur breven där i klassrummet. Det var berättelser om elefanter, djungler, milslånga varma stränder och om te som växte på buskar. När jag var lite drygt 20 år, 1980, anlände jag för första gången till Ceylon eller Sri Lanka som då blivit öns officiella namn. Jag möttes av allt det fantastiska som breven berättat om. Men det blev med tiden inte djunglerna eller badstränderna som mest skulle fånga min uppmärksamhet, utan ett kringvandrande romskt folkslag, de som kallade sig ahikuntaka. Inte kunde jag då ana att mötet med människorna skulle leda till en livslång, djup vänskap med de jag kom att kalla “Ormfolket”.

Ahikuntakafolkets kunskap om ormar har länge fascinerat människor på Sri Lanka och därför gett ormfolket en inkomstkälla. De har under århundraden, kanske årtusenden hjälpt jordbrukare och husägare att fånga och avlägsna de farligaste av öns giftormar. Jag förstod snart hur föraktade ahikuntakafolket var. Många ser ormfolket som opålitliga, smutsiga och farliga. Deras fria livsstil är ett mysterium för många. Människorna led av ett fruktansvärt alkoholmissbruk. Man trodde att alkohol var en medicin och gav även de mindre barnen att dricka. Under åren oroade jag mig mycket för mina vänner där i djungeln på Sri Lanka och fruktade att missbruket av billig alkohol snart skulle bli slutet för folket. Men 1992 kom en före detta ledare för en av Sri Lankas ökända terrorgrupper, JVP, till byn och livet för ahikuntakafolket skulle förändras i grunden. Människorna upplevde ett Guds mirakel och alkoholen försvann från byn.

Filmen är en personlig berättelse av Stefan Quinth, om hans arbete med ahikuntakafolket, ett naturfolk på ön Sri Lanka, mellan 1980 och fram till 2017.

Ahukuntakayo

Speltid 29 min

En film om ett unikt och spännande djungelfolk på ön Sri Lanka. Att kobran är en av världens farligaste giftormar och årligen dödar tusentals människor är inget som oroar Ahukuntakayofolket. Här är ormarna en del av familjen och en del av livet. Ute i den grönskande skogen lever människorna enkelt men i en paradisisk miljö. Lerhyddor med endast palmblad som tak skyddar mot både hetta och monsunregnens framfart. Folkets kultur och överlevnad bygger nästan helt på att fånga och sköta ormar. När barnen i byn fyllt 8 år börjar deras ansvar för att vara med och försörja familjen. Ofta är barnen borta i flera månader på egen hand för att visa upp sina nyfångade ormar. Världens mest fruktade giftorm, Kobran, blir ett redskap, en harmlöst varelse i barnens händer.

Bonus Film!

Kalle och Masanna - Två världar - ett äventyr

Speltid 29 min

Då tioåriga Kalle från Sverige träffar Masanna ur Ahukuntakayosfolket blir de goda vänner. När Masanna återvänder till Sri Lanka bestämmer sig Kalle att han ska åka och hälsa på sin kompis. Det blir en spännande och händelserik äventyr då två världar möts.

Allan i Flaskhall

Speltid 62 min

Allan Olofsson (bonden, smeden, skogsarbetaren, byggmästaren, politikern, uppfinnaren, idrottsmannen, entreprenören) föddes en vacker sensommardag 1918 på gården Flaskhall i Långareds socken utanför Sollebrunn i Västergötland. Som bondeson fick Allan redan från tidiga år hjälpa till med det tunga jordbruksarbetet. Vid tio års ålder började han arbeta för smeden i byn. Men berättelsen om Allan Olofsson handlar inte bara om arbetet på gården utan också om en människa som gjort och fortfarande vid 96 års ålder gör det han tycker är intressant och spännande.

I filmen följer vi Allan från hans tidigaste minnen på gården, krigsåren vid norska gränsen, om sin olycka och svåra handikapp, skidåkning, meriter: den äldste vasaloppsåkaren genom tiderna, resa till släkt och vänner i USA och resan som 96åring till stränderna i Normandie till minnet av dagen D, 70 år tidigare. Filmen är en hyllning till livet genom glädje och sorg.

Tittar reaktioner

• En trevlig välgjord dokumentär om en riktigt levnadsglad krutgubbe. - Helena Dahlin
• Fin film från förcoronans tid 😉. - Caroline Edelstam
• Vilken fin film! - Lisbeth Svalander
• Den var jättebra...känslosam, Och en sådan otrolig människa ...Allan - Anki Ellegard
• Vilket trevligt och intressant program om "Allan i Flaskhals". Hoppas på flera liknande program. - Bo, Ann & Johan Hällberg
• Bra och intressant! Man ska inte klaga😏 Vilken kämpe - Olle Persson
• Har ikväll sett ”Allan i Flaskhall” på SVT. Ett program om frugans farbror. Tack Stefan Quinth för underhållningen. - Per-Arne Hafström
• Härlig fabror - Lillian Krantz
• En härlig person och nog blev man överraskad över att få se Stig och Olle E. - Nils Gunnar Svantesson
• Tack för den dokumentationen, Stefan ❗ Helt underbar! - Sture Björnsson
• Filmen var jättebra - jag bara njöt och gladdes med den levnadsglade Allan!!! - Thomas Atterdal
• Hejsan! Har suttit och tittat på filmen du gjort om den levnads glade mannen Allan . Det var en väldigt bra film som tog upp så mycket om livet . Idag klagar vi på minsta grej och allt ska bara funka . Allan hade ett sätt som gjorde att han ville klara sakersjälv och att han levde förr när man var tvungen att försöka klara av saker själv och komma på lösningar . Han påminde mig så om min far som aldrig var rädd för att göra saker . Tack för en fin film - Anki Tvilde
• Tack för en underbar film om Allan i Flaskhall. Vilken fantastisk man, alltid med ett leende. Tack!- Ann-Britt Lundberg
• Nu har jag sett filmen en gång till med Maria och den är verkligen fantastiskt fin - stort tack för en väldigt fin upplevelse!!! - Thomas Atterdal
• Underbar film! Tack Stefan! - Eva Maria Jernsand
• Vilken fin film, en nöjd människa som utstrålar glädje, tack , glädje smittar - Kerstin Rembeck Carlsson
• Mycket bra film. intressant livsberättelse 👏‼️ - Lars Gunnar Sandberg
• Tack Stefan för en härlig film.😀 - Karin Sjöblom
• En underbar film Stefan! - Yvonne Larsson
• Jättefin film! - Lena Martinsson
• Jättefin film om en extraordinär människa. Njöt! - Marianne Andersson
• Skall skicka meddelande till SVT, vi behöver mer av historier som dessa 👍 - Grete Österberg
• Jättefin film Stefan! - Charlotte Titti Gunnarsson
• Fantastiskt, tack Stefan 😎 - Håkan Melander
• Så intressant o så trevlig film Stefan.. Så roligt med verkliga filmer - Maritha Johansson
• Som alltid Stefan så levererar du bra underhållande filmer - Calle Ekström
• Underbart härlig film - Mari Lindblom
• Härlig film Stefan! - Marianne Andersson
• Vilken underbar film om denne fantastiske Allan! Dessa dokumentär är det bästa man kan se på tv! Lever Allan fortfarande? -Flavio Baggio
• Tack Stefan för en fin film om en fantastisk man och hans liv. Jag tyckte mig känna igen Gordon och Ardis Hellström i Mora Minnesota?! Visst träffade vi den - 95 ? - Lisbeth Wennberg
• Tack för en fantastiskt fin film om Allan mvh Ulrik Kvist med rötter i Magra
• Fin film! - Lena Qvint
• Vilken trevlig och intressant film den värmde i hjärtat, - Maja Nilsson
• Fin film!! - Carola Gustavsson
• Vi tittade och njöt! Bra jobbat Stefan! - Peter Mjörnestrand

Aleutian - en bit av Alaska under ytan

Speltid 34 min

En Camera Q och Shoreline Adventures LLC produktion

I början av 1900-talet var Alaska fortfarande till stor del outforskad vildmark. Det fanns inga vägar, allting, både människor och gods, fick fraktas med skepp. Mitt under det glada 20-talet invigde man Alaskas första lyxkryssare, ”Aleutian”, som skulle visa turister runt i den vackra och mäktiga Alaskabukten. Kapten ombord var svensken, John G. Nord, som utvandrat som ung grabb och sedan snabbt tagit sig upp till kaptengrad inom bolaget. Han var känd för att vara en lugn och rättrådig kapten. Skicklig, han hade aldrig förlorat ett skepp.

Men den 16 maj 1929, djupt inne i en avlägsen fjord på ön Kodiak, stötte han på ett rev, dolt endast av tidvattnet. Aleutian sjunk på mindre an tio minuter. Efter nästan 75 år intresserade sig en grupp dykare för den förlista lyxkryssaren. Alla tidigare försökt att finna skeppet i den djupa fjorden hade misslyckats. Endast fantasifulla berättelser levde kvar från det förgångna. Men detta försök skulle bli annorlunda.

Att leva i björnland

Speltid 22 + 27 min

“Många människor tror att björnar är oförutsägbara. Jag tror att björnar känner samma sak om oss, att vi är oförutsägbara.”

Dr. Larry Van Daele, biolog vid Alaska Fish and Game, har studerat brunbjörnen i över 25 år. I filmen delar han med sig av sina erfarenheter i fält om hur man lever tillsammans och delar livsutrymme med brunbjörnen.

Del 1 Beteende
Dr. Van Daele förklarar hur björnen uppfattar oss och vårt beteende, han berättar om hur vi ska tolka björnens beteende och hur vi ska agera i deras närhet. “Nyckeln till goda relationer mellan björn och människa är att alltid vara konsekvent.”

Del 2 Verktyg
Dr. Van Daele visar några verktyg som kan användas då man befinner sig i en situation där man behöver hävda sig eller försvara sig mot björnen. Vissa av dessa verktyg är dock otillåtna eller har restriktioner i Sverige. ”Men,” säger Dr. Van Daele, ”det bästa verktyget är det du har mellan öronen.”

Bjertorp Slott - Det första seklet

Speltid 80 min

År 1856 köper grosshandlaren Sven Littorin från Kristianstad egendomen Bjertorp. Han handlar främst med spannmål och brännvin, en mycket lönsam affär. Gården, som då var i ganska risigt skick, köpte han till sin jordbruksutbildade son, Sven Henrik Littorin.

Blott 23 år gammal bosätter sig Sven Henrik tillsammans med sin unga hustru Bernhardine på Bjertorp. Inom tre år har han lyckats göra om gården till en mönstergård och, så småningom, till en av landets främsta ardennerstuterier. Sven Henrik beskrivs som en man av ordning där “var sak hade sin plats och allt skulle ske i rätt tid.” Han intresserar sig bl.a. för politik och blir riksdagsledamot i tre år. Men hans stora passion är tveklöst ornitologi. Bernhardine är varmt intresserad av sociala frågor och drömmer om att en dag starta en hushållsskola. Det sägs att hennes lugna sätt och goda humor är en välgörande motvikt till sin makes hetsiga lynne. Bernhardine och Sven Henrik får sju barn – två döttrar och fem söner.

1860 föds deras tredje barn, en son som får namnet Knut Henrik och som senare kommer att ta över gården. Han utbildar sig vid Göteborgs Handelsinstitut där han också träffar sin blivande hustru, Maria Jacobsson, dotter till en av hans lärare. Efter utbildningen blir Knut Henrik anställd vid Nobels oljekoncern i Ryssland där han snabbt avancerar från kontorspojke till chef och styrelsedirektör i företaget. 1894 gifter sig Knut och Maria, och flyttar till en flott paradvåning i Moskva. Tillsammans får de fyra barn – två döttrar och två söner. När Knut Henrik utnämns till Norsk konsul i Moskva tituleras paret “Konsuln” och ”Konsulinnan”, titlar de bär livet ut. Knut Henrik beskrivs å ena sidan som en intagande och entusiasmerande person, och å den andra som en dominerande och barsk herre som oftast är strängt upptagen av sina affärer. Genom investeringar i ryska oljekällor och företag skapar han sig en ansenlig förmögenhet, som han bland annat investerar på Bjertorp. Han beslutar att låta bygga ett ståtligt, palatsliknande hem åt sig och familjen. Flera arkitekter ombeds komma med förslag, bl.a. Ferdinand Boberg.

Boberg, som har designat hem och byggnader till finansmän, furstar och kungligheter, tycker först att ett slott mitt på Varaslätten är en befängd idé och tackar nej. Först då Knut Henrik gör klart för honom att han skall få fria händer och att det får kosta vad det kosta vill, antar han erbjudandet och 1914 står Bjertorp slott klart. Fortsättning följer…

Björn och Människa

Speltid 54 min

Inget annat vilt djur i historien har fångat människans fantasi som brunbjörnen. Ibland har den beskrivits som människolik och gullig, ibland som blodtörstig och farlig. Brunbjörnen, eller Ursus arctos som den kallas på latin, både fascinerar och skrämmer oss människor. Björnar lufsade förr i stort sett över hela norra halvklotet. Men trots vår respekt och beundran för detta mäktiga fyrfotadjur har vi under de senaste 150 åren utrotat brunbjörnen från den större delen av dess ursprungliga levnadsområden. Och i många länder har den helt försvunnit. Vår relation till björnen är tvetydig. Vi glömmer ofta bort att det under den teddybjörnsmjuka pälsen finns ett kraftfullt rovdjur. Bönder hatar dem, jägare traktar efter dem, forskare är fascinerad av dem och visa aktivister har felaktigt bedömt dem som levande, keliga nallar. På tv och film är de ömsom bröder, ömsom monster. Björnar och människor har konkurrerat om livsutrymme och föda under årtusenden. Hur farlig är egentligen björnen? Finns det ett verkligt hot, eller är det media som har skapat björnfrossan? Går det för människor att leva i samma marker som björnen? Idag vet vi mer om björnens vanor. Vi har elstängsel för att skydda våra djur och riktlinjer för hur man ska uppträda om man träffa en björn. Dessa djur som vi så länge beundrat och respekterat var nära att utrotas. Frågan för framtiden är, om vi människor har viljan att använda vår kunskap, att tillåta mångfalden i vår miljö, för att rädda en av norra halvklotets mest storslagna varelser, brunbjörnen.

Utmärkelse

Matsula International Film Festival! Björn och Människa vinner "Best Director" med motivering:
A balanced, perceptive, penetrating - even sensible! - analysis of the Man-Bear relationship, illustrated by fine pictorials and good commentary.

Brunbjörnens hemlighet

Speltid 45 min

Det är inte ofta man skidar genom urskogen en kall vinterdag och plötsligt möts av en symfoni av läten. Ljuden kom från en gammal myrstack som låg i kanten av en mindre glänta. Stacken var tyngd av snö, men på sidan, i riktning mot gläntan, gapade ett mörkt hål. Öppningen gav oss möjlighet att för första gången se in i en av skogens största hemligheter. Vi fick ett unikt tillfälle att titta in i björnens ide. Björnhonan som bebodde myrstacken hade inte bara en utan två nyfödda ungar. De hade fötts för ungefär en månad sedan i månadsskiftet januari-februari. Vetskapen om att detta var första gången som någon studerat en vild björnhona med nyfödda ungar inuti idet, gjorde tillfället obeskrivbart spännande. Få djur omgärdas av så många sägner och skrönor som brunbjörnen. Bland många naturfolk finns det exempel på berättelser där björnen besitter övernaturliga krafter, förmågor som vi människor ofta försöker erövra. Det som genom tiderna förbryllat människan mest är kanske ändå björnens vintersömn. Hur kan ett så stort djur som brunbjörnen, gräva sig en håla i marken under hösten, sova där i kanske 6 månader och sen vakna upp lika stark och aktiv nästa vår? Brunbjörnens vintersömn har under många år intresserat forskare över hela världen. Med mer kunskap om björnens kemi skulle den medicinska forskningen kanske kunna lindra mycket mänskligt lidande. Det vore kanske möjligt i framtiden att sända människor på långa rymdresor utan att astronauternas

Filmen är den första som någonsin spelats in inuti en vild björns ide. Honan som grävt sitt ide under en gammal myrstack ute i norra Dalarnas vildmark hade två nyfödda ungar. Filmen visar unika bilder du aldrig tidigare sett, inramat av en personlig berättelse om björnarna. Forskaren Dr. Lynne Nelson från Washington State University som i många år forskat kring björnens vintersömn berättar också i filmen om nya upptäckter hos björnen som med tiden kan leda till stora medicinska möjligheter för människan.

Filmen har spelats in mellan åren 2003-2007.

Domslut

Rovdjursansvarig person i Dalarnas Län försökte stoppa produktionen av filmen och polisanmälde filmaren Stefan Quinth för störning av björnarna. En av punkterna i polisanmälan var, -att filmaren måste stört björnarna kraftigt varje gång han kröp in i idet för att byta film. (Något som senare ändrades) Ärendet avgjordes 2006 i Mora Tingsrätt.

Filmaren och hans medhjälpare friades helt från anklagelserna tack vare att man klart kunde visa att man följt lagen och att störning av björnarna aldrig inträffat. Forskare från flera länder visade också sitt stöd för filmen och filmaren Stefan Quinth. Naturfilmaren Stefan Quinth som studerat och arbetat med brunbjörn i över 20 år omnämndes i domslutet som:
- förmodligen Sveriges främste expert på björn.

Utmärkelser

Japan Wildlife Film Festival 2009 belönades "Brunbjönens Hemlighet" med ”The Jury Recognition Award” där filmen tävlade bland 347 filmer från hela världen.
Juryns beslut: -This film taught us not just the habits of a brown bear but the profundity of life as well. We applaud your persistency and sincere attitude.

The Animal Behaviour Society Film Award for commercial fim on animal behaivior - Semifinalist. Arizona, USA, August 2008

Green Vision, St. Petersburg Russia finalist

Börje Brelig - Jag måste berätta

Speltid 100 min

”Börje Brelid, jag måste berätta” är en personlig och underhållande film om en av Västergötlands genom tiderna mest älskade ”bondkomiker”. Sen 40-talets början 0har han lockat fram skratt och glädje hos både gamla som unga. Få 80-åringar har sån energi och utstrålning som Börje då han dansar fram på scenen som sumobrottare eller som Alice ifrån Skôr.

Börje började tidigt sjunga och uppträda. Sitt första gage på hela 5 kronor fick han när han var 13 år och sjöng ”Där björkarna susa” i Anestads skola. Börje fick stora applåder, han var liten till växten och alla trodde han var mycket yngre. Varas revykung Karl-Erik Borg såg Börjes talang och erbjöd direkt jobb på Vararevyn. Under åren 1948-52 medverkade Börje i Vararevyerna, som blev stora succéer.

Mellan 1978 och -89 jobbade Börje på lasarettet i Lidköping. Börje sjöng och skojade med patienterna, oftast var han mer en psykolog än biträde. Tiden på lasarettet gav Börje en uppsjö av uppslag och situationer som han än idag använder i sina enmansshower.

I mitten av 1980-talat träffade Börje, Mats Ljung, som ville ta Börje med till Skararevyn. Börjes svar blev överraskande; -Ja, om jag får stå och vänta på tåget. Börjes pappa hade en gång berättat att det roligaste han någonsin sett, var ett nummer där en skådis stått och väntat på tåget utan att säga ett enda ord. Och så fick det bli. Under flera år var Mats Ljung och Börje Brelid ett radarpar som gjorde stor succé.

På senare år började Börje med allsångskvällar i Vara och proklamerade ”Grynkorvens Dag” som infaller den tredje torsdagen i oktober varje år. Grynkorv är Västergötlands nationalrätt och kräver att upphöjas, säger Börje med ett stort leende på munnen och tillägger, –Är det någon gång jag vill att folk skall minnas mig, så är det när dom äter GRYNKORV!

Coloradofloden

Speltid 81 min

Under 25 år har naturfilmaren Stefan Quinth besökt Coloradofloden och dokumenterat djurlivet och den storslagna miljön. Coloradofloden slingra sig mer än 230 mil från Klippiga Bergens källor och till Stilla Havet. Men kampen om vattnet i de torra markerna längs flodens väg gör att varje droppe utnyttjas om och om igen. Kanaler, pumpar och vatten verk byggt längs hela floden har gjort den till en av världens mest exploaterade floder. När den väl kommer fram till Mexiko är det inte mycket kvar av den en gång mäktiga floden. Resan på floden tar oss igenom säregen landskap och nerför mäktiga forsar. Den övre och mellersta delen av Coloradofloden med dess bifloder har under årtusenden grävt fantastiska labyrinter av djupa raviner. Den längsta och mest spektakulära är Grand Canyon. “När man sitter här och sakta ror nerför floden är det svårt att hitta ord för det man ser och upplever. Värmen, färgerna, lukten av klipporna, inte ens ljuden och landskapets storhet går att återge rättvist. Idag vet vi vad som väntar bakom varje krök. Men jag undra vad Powell tänkte och kände, när han flöt här år 1869, in i det som han kallade “det stora okända”. Kanske kände han sig också liten, utlämnad i sin övertygelse om att han trots allt var på rätt väg. Även idag kan man drabbas av en kuslig känsla av instängdhet, där enda vägen ut, är floden. Men till skillnad från Powell, vet vi idag, att nedströms är det inte helvetet som väntar, utan snarare paradiset.”

Utmärkelse

Vinnare Bronze Palm Award
2009 Mexico International Film Festival

"Our judges felt that your film demonstrated superior and standout filmmaking and is deserving of special recognition. Your film was among the best submitted from over 30 countries around the world."

Där gäddorna slår

Speltid 69 min

Enligt några är han slaktaren, vaktmästaren, biodlaren, höjdhopparen, bridgespelaren, ja, det finns en lång rad titlar som passar in på Olle Ekman, men enligt andra är han en av Vårgårdas sista stora original.

Olle Ekman föddes mitt i Vårgårda på Skolgatan den 21 juni 1925. När pappan insjuknade i TBC och togs in på sanatorium fick den treåriga Olle flytta till sina morföräldrar i det lilla torpet i Algutstorp där han bodde till han skulle börja skolan. Tiden med morfar och mormor var värdefulla år, tycker Olle. Där fick han sin kärlek till naturen, lärde sig fiska och locka på tjäder. När det var dax för Olle att börja skolan i Hoberg kom han hem till Hantverksgatan dit mamman då hade flyttat. Skolan var inget spännande för lille Olle som vuxit upp ute i skogskanten. Läxböckerna slet jag bara ut eftersom de var hårda och bra att slåss med, berättade Olle. Han tålde inte orättvisor och varje gång som någon blev orättvist behandlad kastade lille Olle sig in i striden för att försvara den som var svagast eller var i underläge. Därför fick Olle ofta skulden för bråk på skolgården.

Efter många år som slaktare på Handelsföreningen i Vårgårda blev han vaktmästare, först på Gullhögsskolan och sen Kesbergsskolan och det är därifrån de flesta i Vårgårda kommer ihåg honom. Olle Ekman är en mångsysslare som alltid har nåt på gång och alltid är på väg nånstans.

Dödlig Passion

Speltid 34 min

Det går trender inom naturfilm liksom det gör i allt annat. Under de senaste åren har trenden varit att fokusera på presentatören och dess förmåga att närma sig djuren, röra vid dem och utsätta sig för fara. Huruvida detta är i djurens intresse verkar inte spela någon roll för varken presentatören eller filmbolagen, bara det fångar tittaren. Men, som vi fick se i Alaska 2003, kan denna praxis vara farlig, inte bara för presentatören.

En före detta alkoholist och narkoman, flydde till Alaska för att finna en ny identitet. I tretton år tillbringade Timothy Treadwell somrarna på Katmaihalvön i Alaska, omgiven av brunbjörnar. Vintertid propagerade han för brunbjörnens existens och utgav sig själv som expert och frälsare för, enligt honom, utrotningshotade brunbjörnar. Övernatt blev han en celebritet inför tv publiken då han visade film där han kröp fram till björnar, sjöng sånger till dem och klappade dem.

Den 6 Oktober 2003 tog allting dock slut. Timothy och hans flickvän, Amy Huguenard, blev dödade och uppätna av en av dessa björnar som de älskade och hade vigt sina liv för att beskydda. När stats polisen kom till platsen för att ta hand om resterna av de två människorna som dödats fick dom avliva två björnar som fanns i närheten. Händelsen basunerades ut i media runt om i världen, och då främst i USA där han var välkänd.

Jag har spenderat mycket tid i björnmarker, levt bland björnar, studerat och filmat dem, i över 20 år. De är underbara djur, stora, mäktiga och värda all respekt, men också oerhört toleranta gentemot människan. Timothy Treadwells beteende runt björnar var oroande långt innan tragedin på Katmai, inte bara för hans egen säkerhet men också på grund av hur han beskrev brunbjörnen till allmänheten. Timothys filmer visar hur han gick omkring bland björnarna och även rörde vid dem. Detta beteende inspirerade tidigt andra av hans beundrare som långt innan tragedin på Katmai fick betala med sina liv. Konflikter och dödsfall där björn är inblandad beskrivs ofta otydligt av media och skapar förvirring, rädsla och hat.

Treadwells "omtanke" om Alaskas brunbjörnar blev till slut en dödlig passion. Hans försök att närma sig dessa stora och kraftfulla djur orsakade enbart skada för björnarna.

Utmärkelser

Twin River Media Festival 2006 - 3rd prize documentary

MontanaCINE International Film Festival 2005 - Finalist

Fort Lauderdale International Film Festival 2005 - Finalist

Fridsro - Ett hem i bergen när himlen

Speltid 63 min

Uppe i de skogsklädda bergen på Sri Lanka bor en svenska, Anna-Greta Perera, en mamma till många barn. För många är hon känd som ängeln uppe i bergen. Anna-Greta växte upp i en röd liten stuga som åttonde barnet i en familj av 11 syskon. Det var trångt i stugan, men för Anna-Greta var uppväxten i en stor kärleksfull familj en oersättlig erfarenhet för fortsättningen av livet. Hon kom till Sri Lanka 1969 för att gifta sig med sin Jacob Perera som hon första gången träffat 7 år tidigare hemma i Vängsbo. Idag har hon och Jacob en egen familj med ungefär 130 barn. Redan 1970, hade Jacob och Anna-Greta en vision för de föräldralösa barnen och de människor i nöd som de såg så många av på Sri Lanka. Barnhemmet Fridsro startades som en gudagiven dröm i deras hjärtan. Det som började som ett hem för sju barn från gatorna i stan, har idag växt till ett omfattande arbete med mängder av hjälpprojekt.

Gammalsvenskby

Speltid 65 min

En film om Tage Brolin från Främmestad i Västergötland och svenskbyn Zmejevka i södra Ukraina.

I södra Ukraina ligger byn Zmejevka, kanske mest känd som Gammalsvenskby. Sedan 1990-talets början har många från Sverige besökt byn, men de är inte många av besökarna som lärt känna byn lika väl och engagerat sig i människorna som Tage Brolin från Främmestad i Västergötland.

Svenskbyborna i Ukraina har sina rötter på Dagö, en av öarna vid Estlands kust. Hur dom från början hamnade på Dagö är däremot lite oklart. Men kanske kom dom dit nån gång på 1200-talet. Envishet och stolthet har gjort att människorna här i Gammalsvenskby, trots extrema svårigheter under generationer, väl lyckats bevara känsla av att vara svenskar. När Sverige förlorade Estland till Ryssland 1721 förvärrades situationen för Dagösvenskarna. 1781 tvingade den ryska kejsarinnan, Katarina den Stora, 1200 svenskar att lämna sin ö och vandra den 2000 kilometer långa vägen mot floden Dneper i södra Ukraina. Vandringen påbörjades i augusti månad och har ofta kallats för ”Dödsmarchen”. När svenskarna till slut den 1e maj 1782 kom fram till det ödsliga stäpplandskapet vid Dneperfloden hade den ryska vintern, sjukdomar och svält, reducerat gruppen till omkring 500 personer. Löften om mark, boskap och hus var bara tomma ord. Det första året fick Dagösvenskarna bo i jordkulor, många överlevde inte påfrestningarna i det nya landet. På våren 1783 fanns bara omkring 135 överlevande svenskar ur gruppen från Dagö.

Livet i Ukraina har kantats av krig, missväxt och hungersnöd, ändå har svenskarna överlevt och lyckats bevara sitt svenska språk, sina seder och bruk. Men det var först i slutet av 1980-talet, i samband med Sovjetunionens fall, som Svenskbyborna i Ukraina på allvar kunde skapa kontakt med moderlandet Sverige.

I filmen som är ca. en timma lång hälsar vi på Tage Brolins vänner i Gammalsvenskby. Vi möter spännande människor som på gammalsvenska berättar om dramatiska livsöden. Filmen är vacker, gripande och rolig på samma gång.

Havssköldpaddan - Indiska oceanens hotade vagabond

Speltid 25 min

Redan innan de första dinosaurierna levde pi jorden, långt innan nutidens däggdjur, fåglar och ödlor hade formats, fanns havssköldpaddorna med sina kraftiga och skyddande sköldar. Havssköldpaddan har som djurart överlevt många andra livsformers uppkomst och död under jordens långa historia, Ända tills idag. Nu väntar dock andra tider för havens vagabonder. Moderna tiders fiskeredskap och hänsynslös plundring av äggen gör att flera av jordens arter av havssköldpadda snart kan vara helt utrotade. Följ med dessa märkliga djur när dom glider genom havet och sedan kravlar sig upp pi stranden pi Sri Lanka och lägger sina ägg, precis som dom har gjort i miljontals år.

Recension

Dagens Nyheter 010829 Återigen fick vi sedan följa kampen hos havssköldpaddornas små ungar och deras farliga väg från hålorna i sanden ner till havet. Som ett lämmeltåg. Endast en av tusen överlever sitt första år. Havssköldpaddan är utrotningshotad, bland annat eftersom den utgör en viktig inkomstkälla för traktens fiskare. - Gunnel Törnander

Himba - det röda folket

Speltid 60 min

Mellan 2013 - 2016 har filmarna Stefan Quinth och Tommy Johnsson periodvis följt Himbafolket och filmat deras liv, vardag och arbete. Dokumentärfilmen följer också Christofer Wärnlöf, en av världens ledande forskare av Himbafolket.

Himba är en mindre folkgrupp (ca. 30 000 personer) som lever i Kunene-regionen (Kaokoland) i norra Namibia, en av jordens mest extrema miljöer. De är ett nomadiskt folk, lever av sin boskap och är nära släkt med Herero som talar samma språk. Himbakvinnorna bär sparsamt med kläder, och är kända för att täcka huden med en blandning av fett, ockra och örter. Blandningen ger huden en rödaktig färgton som är en del av Himbas skönhetsideal. Hårflätor gnids också in med blandningen och formas till vackra röda stänger runt huvudet. Den röda färgen har även symbolisk innebörd då rött symboliserar blodet och livet samt jordens röda färger.

Många grupper ur folket har valt bort influenser från omvärlden, och har därför mycket kvar av sin traditionella livsstil.

Kenni & Julius

Speltid 58 min

På det gamla svartvita fotografiet har barnen i fyr-femman på skolan i Araku i Estland samlats för det årliga klassfotot. Året är 1948, det är vår och solen har börjat värma det slitna skolhuset efter en lång, kall vinter. Klassens fröken, Juta Räim, i mitten av fotografiet, har varit skolan trogen under många år och har god hand med barnen. Nu sitter de här tålmodigt och väntar på att fotografen skall bli färdig. I mellersta raden, tvåa från vänster, sitter Kenni Kaup som nyligen återvänt från Sibirien dit hennes familj deporterats 6 år tidigare. Hon har fortfarande svårt med det estniska språket men är ändå glad att få gå i skolan. I bakersta ledet, längst till höger står Julius Alp. Han har heller inte så lätt att hänga med i skolarbetet eftersom han måste jobba varje dag till sent på kvällen. Julius anade inte, den här varma vårdagen, att hans familj stod i tur att deporteras till Sibirien. Vad fröken Juta Räim heller inte visste, var att snart, skulle de flesta i hennes klass tillsammans med sina familjer tvingas bort, deporteras. För människor i Estland väntade många svåra år. Men hur gick det då för de två barnen, Kenni och Julius, klasskompisarna från skolan i Araku?

Klara Åsberg

Speltid 35 min

Klara Åsberg föddes på sydkoster 1887. Hennes far arbetade på havet som sjöbefäl, och hemma fanns mamma och tre döttrar. Fadern var ofta borta ett par år i taget. En gång krossades båten av stormen och besättningen såg hela fartyget försvinna i djupet. Hemma på Koster var man alltid oroliga för männen ute på havet. “Undrar vad pappa har för sig nu? sa ofta mamma” berättar Klara. Med ett kristallklart minne tar hon oss tillbaka till bl.a. Oscar den II:s tid. Klara utbildade sig till lärarina och hon berättar med glädje om åren i skolan. Klara var vid sin död, sensommaren 1997, Sveriges äldsta invånare.

Filmen är inspelad mellan åren 1994-97.

Kodiak - Jättebjörnens ö

Speltid 50 min

En film om Kodiakbjörnen, världens idag största landlevande rovdjur. (Ursus Arctos Middendorffi) Kodiaköarna tillhör Alaska och ligger i Norra Stilla Havet. Ett isolerat läge, stora bergsmassiv och ett snårigt landskap har under århundraden skyddat ögruppens unika djurliv från människans framfart. En storslagen naturfilm om miljön och djurlivet på Kodiaköarna.

Krokstorps Lanthandel

Speltid 57 min

Vid svängen i Krokstorp, i Essunga kommun, ligger en lanthandel som inte riktigt är en vanlig affär. I en tid då det flesta små affärer på landsbygden lagts ner, övergivits eller byggts om, blomstrar och frodas fortfarande lanthandeln i Krokstorps. Men den här lanthandeln är inte bara en affär, det är byns livsnerv. Här möts människor, har roligt, förmedlar nyheter och fyndar saker som för länge sedan försvunnit från andra affärers hyllor. Åke och Ulla Aghamn har drivit affären i långt över ett halvt sekel. Stora moderna affärskedjor har sina profiler och sitt sortiment och Åke’s affärs ide passar kanske inte riktigt in i det normala. Då ICA meddelade Åke att han måste anpassa sig, protesterade han. "Man måste tänka på den sociala servicen." Inne i affären bågnar hyllorna, gångarna är trånga och varje litet skrymsle är fullpackat. Här hittar man allt från hästskospik till kogrimmor; tomtar till biltutor; spik, verktyg, mattor, lakan, skor och stövlar; massor av ovanliga rariteter, allt blandat med det mesta som också finns i moderna affärers sortiment. Vad är det som Ulla letar efter bland köksredskapen? Ja, ibland vet man inte riktigt vad som gömmer sig i hyllorna. Ryktet har spridit sig och hit till Krokstorp kommer folk från både när och fjärran. "Här ska de kunna hitta det som inte finns i den vanliga affären." Filmen är en skildring och berättar om ett äldre par som driver en lanthandel långt från stan. Mitt i denna ordnade oordning lever Ulla och Åke, som fortfarande arbetar långa dagar trots att dom för många år sedan passerat pensionsålder. Livet i Krokstorp skulle aldrig bli det samma om lanthandeln försvann.

Lennart Lindblad - Vi vara alla uppfinnare

Speltid 89 min

Lennart Lindblad föddes 1929 på gården Stockabo i Kvinnestads socken i Vårgårda kommun. Han var äldst av fem syskon, fyra bröder och en syster. Hans farfar och far hade båda tillbringat många år i Amerika innan de på äldre dar återvänt till Sverige.

Stockabo var ett småbruk, en liten gård i skogslandet en bit utanför Vårgårda, i Västergötland. Familjen ägde en liten gård med 4 kor, ett par grisar, 30 hönor och en häst. Gården var för liten för att försörja familjen så pappan fick söka andra möjligheter. Han hade bland annat en maskin för att hyvla takspån, något han kunde sälja till gårdarna runt omkring. Det var ibland ont om pengar men aldrig ont om idéer. Uppfinningsrikedomen blomstrade i familjen. Tillsammans med sina syskon lärde sig Lennart att lösa problem, finna nya vägar. Uppfinningarna var geniala och kom med tiden att rädda livet på tusentals, ja, kanske miljontals människor världen över.

Tillsammans med sin bror Stig började Lennart att utveckla säkerhetsbälten för bilar. Bröderna lyckades uppfinna bilbälten som revolutionerade bilbranschen. Affärerna gick bra och Lennart grundade företaget Autoliv, Stig grundade Stil Industri. Företagen anställde många människor och blev en ekonomisk ryggrad för Vårgårda. Uppfinningarna och patenten blev med tiden många, allt från bilbälten till råttfällor. Filmen “Lennart Lindblad -vi var alla uppfinnare” berättar om Lennart Lindblad, om hans uppväxt, hans entreprenörsanda, karriär och familj. Trots sin ålder har Lennart inte lagt uppfinningarna på hyllan utan fortsätter lösa problem.

-Jag tackar Gud varje morgon för att jag får vakna och kan lea på tårna, säger Lennart Lindblad.

Mats Ljung

Speltid 76 min

Mats Ljung var bondsonen som blev revykung och fick tusentals människor att skratta tills tårarna rann. Genom en mängd olika gestalter speglade han samhället på ett sätt som fick oss att tänka till lite extra. Bakom skämten fanns alltid ett budskap som lyfte fram den lilla människan och som ofta gjorde narr av makthavarna. Gestalter som Skogstôrparn och Spetta Sven, kommer vi aldrig att glömma. Han underhöll också tillsammans med andra kända och begåvade artister som Börje Brelid, Stefan Ljungqvist, Laila Westersund, Stefan och Krister m.fl. Men han var ändå kanske bäst framför en liten samling, bara Mats och en gitarr. Familj, vänner, och kolleger berättar om Mats som en människa med många intressen, en människa som levde i 200 knyck, och som var oerhört intresserad av livet. Han var en uppfinningsrik mångsysslare. För Mats fanns aldrig några problem bara tillfällen att utvecklas och lära sig något nytt.
Vi minns Mats Ljung som make, familjefar, artist, och som vän.

Min farfar var hövding

Speltid 45 min

PK Mahanandia vet att kärlek kan förvandla liv. Född som ”orörbar” i Indiens kastsystem, fick PK inte sitta tillsammans med de andra barnen i skolan, eller hämta vatten från brunnen och råkade han av misstag röra vid någon, sprang de snabbt iväg för att tvätta av sig. Det spelade ingen roll att hans farfar var hövding i byn, han var ändå kastlös. Men pojken kunde rita och hans talang gav honom ett stipendium till skolan i New Dehli. På torget, Connaught Place, träffade han sitt livs stora förälskelse, Lotta. Men efter att Lotta återvänt till Sverige blev till slut saknade allt för stor. Efter ett och ett halvt års längtan sålde PK allt han ägde, köpte en cykel och började cykla mot landet långt bort. Idag bor paret i Målseryd utanför Borås. PK är konstlärare på Engelbrekts skola och staten Orissas kultur ambassadör i Sverige. Kärleken som förvandlade hans liv ger han nu tillbaka, även till de som en gång hånade honom. När han återvänder till sin by i Indien möts han av jublande skaror av människor som välkomnar honom med glädje. Han åker ofta tillbaka för att hjälpa de mest utsatta, ge råd och stöd till människor som har vandrat långa mil för att träffa honom, och för att gräva brunnar som får användas av alla oavsett kast. Kärlek är ett mäktigt verktyg, inte bara för att bygga broar över gränser, men också för att bryta igenom rasisms murar.

Min vän Elsa

Speltid 60 min

Detta är berättelsen om
ett fängslande livsöde,
en ofantlig livsglädje
och en makalös kvinna.

Elsa växte upp i ett fattigt hem i bohuslän under 1920-talet. Mamma var mycket sträng och när Elsa kom hem sent en midsommarnatt anmälde mamma henne för barnavårdsnämnden. Myndigheterna tog hand om Elsa och hennes tre syskon. Syskonen placerades i fosterhem men Elsa hamnade istället på en sinnesslöanstalt. Elsas liv blev som en mardröm. Först efter 31 år skickades hon hem till mamma igen. Idag är Elsa en livsglad kvinna som har mycket att ta igen.

Paradisets Elefanter

Speltid 40 min

I Asiens skogar har den levt sen urminnes tider, varelsen som i myt och verklighet beundrats av människan. Men trots att den asiatiska elefanten ofta dyrkats som en gud är dess existens idag allvarligt hotad. Det är bristen på levnadsutrymme och tillgång på föda som gör att jordens största landlevande djur har svårt att överleva. Uppskattningsvis dödas uppemot 200 elefanter om året på Sri Lanka. I skuggan av den väpnade konflikten mellan landets arme och den Tamilska gerillan som pågått under de senaste 25 åren har också tjuvjakten ökat. De elefanter som av olika orsaker skrämts bort eller på annat sätt förlorat sitt hemområde kan bli mycket farliga för människan. Sri Lankas ”Elephant Team” har till uppgift att hjälpa öns vilda elefanter som kommit i konflikt med lokalbefolkningen. Gruppen består av ett tiotal människor under ledning av Dr. Nandana Atapattu. Resurserna för deras arbete är mycket begränsade och för det mesta tvingas man använda sig av enkla hjälpmedel för att behandla skadade och ofta mycket farliga djur. Dr. Atapattu påpekar att det inte är för människornas skull dom riskerar sina liv i arbetet med att rädda elefanterna, men om bara en elefant framgångsrikt kan omlokaliseras, befrias också många människor från både ekonomiskt och kroppsligt lidande.

Recensioner

Expressen 991130-Bo Landin har åter vågat sig ut bland djuren, den här gången i "Naturen -expedition Indien". Tyvärr för Bo och hans program visades redan i förrgår ett mycket spännande reportage om Sri Lankas elefanter i "Mitt i naturen". Det var det absolut bästa naturprogram jag har sett i år, och Bo Landins utflykter i liknande miljö blev bara bleka i jämförelse.
-Maria Blom

Dagens Nyheter 991201- Men vilka enorma scenerier som Stefan Quinth kunnat fånga. som när ett femtiotal människor, små som myror bredvid elefanten på fem ton, kunde först söva djuret, därefter binda varje ben med tjocka rep för att sen via pilskott med uppvakningsgift åter väcka elefanten. Med handkraft släpades sen elefanten via en ramp upp på en lastbil för att fraktas till skyddat område 20 mil bort. "Blir den nu lycklig här?" frågade Stefan Quinth. "Ja, för nu har den redan börjat äta och kommer snart att söka sig till vattenhålet och i området finns många elefanthonor", försäkrade räddningsteamets ledare. Så därmed räddades åtminstone denna elefant. Sen återstår cirka 500 för befolkningen farliga elefanter på Sri Lanka.
-Gunnel Törnander

Hallands Nyheter 991201- Naturprogrammen i TV lär ha hyggliga tittarsiffror, men oftast är de mördande tråkiga eftersom den sammanfattade kunskapen bara brukar sönderfalla i två delar: djuren har ett sexualliv, många djur är hotade. Nu blev jag i all fall alldeles förhäxad söndagskväll när jag blev sittande framför Mitt i Naturen i TV1. Det berodde på elefanterna. Stefan Quinths film handlade om hur de hotade elefanterna i Sri Lanka på olika sätt räddas och hålls vid liv i et elefantprojekt. Därför fick vi se den rörande scenen där en skottskadad 5-tonsbjässe skulle väckas till liv av ett gäng elefanträddare, och hur elefanten sedan ramlade ihop över sin egen snabel och höll på att få andningsstillestånd. Elefanträddargänget håller igång trots att Sri Lanka är sargat av gerillakrig och trots att trängda elefanter som går bärsärk inte precis har ökat djurets folkliga popularitet. Ett hoppfullt program. Såna behövs.
-Håkan Bergström

Att åka med häst och släde, göra den "Stora Resan," på forvägen mellan Falun och Röros, hade länge varit vår dröm. På farfarsfars tid gick hela 80 procent av alla varutransporter längs vintervägar. En mild vinter i Dalarna-Femundsområdet kunde orsaka nödår. för att lära oss mer om gamla tiders forkörning planerade vi att återskapa en riktig forresa vintertid år 2003. Med dagens milda vintrar utan snö och med dåliga isar, kändes resan dessvärre nästan omöjlig. Förutsättningen för resan var att vi med forlass skulle ta oss fram den gamla vintervägen, använda tidsenlig utrustning, äta liknande mat och övernatta på samma sätt som forkörarna en gång gjort. En resa som, mot alla odds, blev verklighet. Genom boken och filmen kan ni följa oss på resan via fantastiska bilder, spännande berättelser och historier om livet på färdasgårdarna och om forkörana, som kom som en frisk fläkt. Gemensamt för forkörarna var den glad humorn, som Såg Anders Wester skriver i sina dagboksanteckningar: "Skulle det finnas en forkarl som inte tålde skämt, gjorde han bäst i att stanna hemma."

Filmen säljs nu som enkel (endast DVD1) eller som dubbel DVD med över 4 timmars material!

Enkel DVD 150:-

Dubbel DVD 250:-

DVD1

• Filmen Resan Falun - Röros - 60 minuter
• Presentation av Dalarna Femund Forkörarföreing och Forkörarna
• Slåtterdagen 2005

DVD2

• Falungatan by för by - små klipp från byarna längs vintervägen
• Historien bakom forkörning
• Dalarna Femund Spelmanslag
  • Presentation av spelmännen
  • Musikvideo
  • Bildspel
  • USA turné 2004

Berättelsen om Resan Falun - Röros finns också i bokform

Paket Bok/Dubbel DVD 400:-

Utmärkelser

Resan Falun - Röros äras av Estlands Naturvårdsmyndighet deras val av bästa film på Matsalu International Film Festival!

Filmen säljs nu som enkel (endast DVD1) eller som dubbel DVD med över 4 timmars material!

Enkel DVD 150:-

Dubbel DVD 250:-

Berättelsen om Resan Falun - Röros finns också i bokform

Bok 250:-

Paket Bok/Dubbel DVD 400:-

Inom Sverige går det bra att beställa via e-post. Filmen levereras med faktura.

Ruhuna

Speltid 50 min

Sri Lanka betyder det glänsande landet. På denna Indiska Oceanens paradisö har Asiens djurliv fått en av sina sista reträttplatser. Den förtrollande naturen och skönheten i de fortfarande viltrika markerna ger mig en obeskrivbar längtan tillbaka till en av de vackraste platserna på jorden, skogen Ruhuna. Majestätiska elefanter regerar över skogens invånare. Leoparder smyger på jakt, apor chattrar i träden, vattenbufflar och chitalhjortar betar i skogsgläntor, skygga krokodiler lurar vid vattenbrynet och den undersköna påfågeln visar upp sin prakt. Dessa är bara en bråkdel av alla djur som vi har fått möjlighet att studera och filma under vår tid i Ruhuna. Sri Lankas regering gör mer än de flesta länder för att skydda sina resterande naturliga miljöer. Men det är tveksamt om insatserna är tillräckliga för att kunna trygga framtiden för dessa värdefulla, viltrika marker. Sedan mitt första besök i dessa skogar 1980 ser jag med vemod hur buffertzonerna runt Ruhuna minskatt. Människornas kamp för livsrum gnager sig sakta närmare den kritiska gräns som djurlivet tillåter. Här finns det flesta och ömtåligaste livsformerna i vårt ekologiska system. Våra egna livsvilkor kommer att kraftigt försämras den dagen då skogen skövlats och djuren försvunnit.

Så var det förr i Vårgårda

Speltid 1 tim 45 min

Inte många vet så mycket om folk, hus och platser i Vårgårda som Olle Ekman. Han föddes 1925 på Hantverksgatan mitt i samhället och lärde sig att överleva. Endast två år gammal fick han flytta hem till morfar och mormor ute i Algutstorp eftersom pappa fått TBC och tagits in på sanatorium. Under 16 år var pappan sjuk. Ute i skogen lärde sig Olle mycket om naturen, att fiska och att ta vara på det som finns i skog och mark. När han fyllt 6 år och skulle börja skolan flyttade han tillbaka hem till mamma i Vårgårda. I samhället hade den lille gossen stor nytta av sina lärdomar från skogen. Lille Olle jobbade extra innan skolan och höll sig alltid framme när något spännande inträffade. Han umgicks gärna med de gamla gubbarna och tanterna och lyssnade till deras berättelser. Under livet har Olle Ekman varit intresserad av allt som har med hembygden att göra och han är en mästare på att berätta om, ”Så var det förr i Vårgårda”.

The Tom Coleman Story

Speltid 65 min

”The Tom Coleman Story” är en finstämd dokumentärfilm som berättar om Dr. Tom Coleman och hans hustru Elaine från Cambridge i Minnesota. Från 1956 och till 2004 arbetade de en stor del av sin tid i Afrika där de offrade bekvämlighet och riskerade sina egna liv för att rädda andra. Kliniken bestod i början av ett plåtskjul och redskapen var mycket primitiva. Den unge kirurgen Tom Coleman fick arbeta med skador och sjukdomar som han aldrig tidigare sett. De första 19 åren arbetade han i Etiopien som läkare och sedan i andra afrikanska länder som lärare för blivande läkare.

Tom är en glad svensk-amerikan som alltid är redo att berätta roliga historier, ofta med anknytning till sina förfäders hemland, Sverige. Han är också den siste Orsamålstalaren (en gammal svensk dialekt) som vi känner till i USA. Toms farfar lämnade Orsa i Sverige den första maj 1873. Samma dag reste 100 unga människor från Orsa, reste till Göteborg och sen till Amerika.

– Det var många som grät, berättade Toms farfar, för de visste att de aldrig mer skulle ses igen.

Vad är det som gör att människor som Tom och Elaine ger en stor del av sitt liv för att hjälpa andra? Ja, naturligtvis är det en stor människokärlek, men för Tom och Elaine, är det också en djup tro på en Gud som inte gör skillnad mellan människor. Tom som nu i april blir 95 år hade nyligen en dröm. I drömmen kom tre barn springande mot honom från en stor lekplats. De ropade “Vi har väntat på dig farfar” och skrattade och hoppade. Tom kände väl igen barnen som alla dött i unga år under tiden i Etiopien. Jag tror, sa Tom när han berättade om drömmen för mig, att det kommer att bli ljust och en stor glädje där i himlen. Det är denna förhoppning som gett honom kraft att uthärda många svårigheter i sitt arbete bland utsatta människor i Afrika.

Tjena moss Sivan!

Speltid 65 min

Ett liv fyllt av ost. Ja, det kan man verkligen säga om Sivan. I fem generationer har hennes släkt jobbat med ost men det är Sivan som har byggt upp Sivans ost till ett riksbekant varumärke.

Men vad är det för speciellt med Sivans Ost? Sivan fick frågan vid ett tillfälle under arbetet med filmen. –Ja du, jag vet det inte själv, blev svaret.

Sivan är en av Vara-bygdens mest välbekanta profiler och känd långt utanför slättlandskapets gränser, och kanske är det inte enbart osten som gör Sivan till en stor personlighet, utan framförallt hennes ödmjukhet, generositet och stora hjärta. Många kända artister, politiker och affärsmän stannar ofta till i Vara för att träffa och köpa ost av henne. Och alla säger de samma sak:
– Sivan, hon med den där roliga västgötska dialekten; det är en fantastisk människa.

Tundra - Serietecknare Chad Carpenters vilda värld

Speltid 57 min

Chad Carpenter är idag en av USA's yngsta internationellt erkända serietecknare. Hans serie, "Tundra;" en blandning av Hälge och Träsket med Alaskas vildmark som bakgrund, kommer snart till den europeiska markanden. Chad är en rolig och underhållande föreläsare som, 2008, utnämndes till Årets Serietecknare. Med osviklig humor som doftar av skog, vilda djur och kanske en gnutta utedass, tar serietecknaren Chad Carpenter med oss ut i sin vilda värld där han hämtar inspiration till serien Tundra. Chad Carpenter är idag en av USA’s yngsta internationellt erkända serietecknare och serien Tundra finns nu i över 500 tidningar runt om i världen. I filmen delar Chad frimodigt av sina erfarenheter, lärdomar och tips som gjort honom och serien till en av de mest framgångsrika i historien.

Ett smakprov på Tundra

Sugen på mer Tundra? Besök www.tundracomics.com

Vårgårda i Västergötlandshjärta

Speltid 120 min

Det är nu i år, 2016, 25 års jubileum för senaste Vårgårdafilmen. I februari 1991 hade vi premiär för “Vårgårda i Västergötlands hjärta” – två veckor med fullt hus i Kulturen, spex och tårta! Mycket har hänt sedan dess och samhället har genomgått flera förändringar. Bland annat har det gamla värdshuset rivits och en annan byggnad står nu på dess plats, en bro har byggts över järnvägen och Murartorget har kommit till. De flesta av de människor som porträtterades i filmen har försvunnit som Solsken, Sork-Helge, Elsa Lund och många fler. Men det finns fortfarande många som kommer att känna igen sig i filmen, om än i en något yngre skepnad. De flesta företagen är kvar men några har förändrats mer än andra som t.ex. Sparbanken och Föreningsbanken. Filmen ger en spännande inblick över människornas och samhällets förvandling, ett tillfälle att minnas tillbaka ett kvarts sekel. Några tycker kanske att det var bättre förr, andra anser att det mesta är bättre idag. Filmen “Vårgårda i Västergötlands hjärta” är en tidskapsel som kan färdas långt in i framtiden, glädja människor och ge dem möjlighet att lära sig om 1980-talets slut i vår hembygd, Vårgårda.